Också knät är en frukt av evolutionen...

"Knäleden är en av människans svaga punkter. Den visar på evolutionens ofullkomlighet."

(ur "Spira 2", lärobok för gymnasiets Biologi 2-kurs)

 

Jag önskar att det hade varit en nyhet...


Hala gator i Borås ger vibbar av Kiruna

Det faller ut iskristaller ur dimman och den fuktiga asfalten fryser.  Då minns jag en sen natt i Kiruna. 

 

I sällskap med Magnus Hedberg och en eller ett par till, var jag på väg från Slusk till Vilan en sen kväll eller kanske mitt i natten.  Det var snö på gatorna och halt som sjutton, men på något sätt tog vi oss uppför backen till höger om IT-grillen.  Där uppe behövde vi sedan i princip bara ta sats och så gled vi ned längs Hermelinsgatan till Vilan.  Vi skrattade och roade oss som vi säkert inte hade gjort på åratal.  Lika hysteriskt halt som den gången är det i kväll i östra Borås.

 

Trots vissa konflikter och elektronikkurser, var det på det hela taget ljuvliga tider.  Det hände mycket och jag relaterar ofta till tiden på RYP.  I Borås är det inte lika upprörande konflikter och elläran är bara på gymnasienivå.  Men det är lika hysteriskt halt här som där...


Rapport från Bäckäng en vanlig torsdag

Sällan har jag upplevt en så intressant ”personalinformation” på skolan.  Som brukligt på torsdagarna samlade gymnasiechefen alla sina anställda och meddelade denna gång följande:

  • I förra veckan var han själv på konferens i Washington.  Sällskapet blev inbjudet till presidentparet Obama – alla utom gymnasiechefen som av säkerhetsskäl inte blev insläppt.  (Hela kollegiet låg redan här dubbelvikt av skratt.)
  • Skolan har fått 400.000 kr från AFA.  (Halva kollegiet fnissade.)
  • Förskolorna vill ha våra overhead-apparater och det kan de väl få, för ingen använder väl sådana längre?  (Halva kollegiet rodnade och andra hälften log.)
  • Alla som är kommunanställda här i staden har rätt till heltid.  Dispens kan ges om det inte finns tjänsteunderlag för en heltidsanställning.  (Hela kollegiet nickade förstående.)
  • Undantag görs även om en heltidsanställning skulle göra att budgeten inte kan hållas.  (Hela kollegiet log – det storslagna förslaget blev en papperstiger.)

 


Den yttersta tiden – inte precis varje år

Detta ska inte bli något eskatologiskt inlägg.  I stället handlar det snarast om vår kalender och om matematik.

 

Idag är det 24-e söndagen efter trefaldighet och gudstjänsttemat är "Den yttersta tiden".  Ett tema finns för alla kyrkans firningsdagar och eftersom dessa sammanlagt är 73 stycken (huvudsakligen söndagar och andra helgdagar, men även exempelvis skärtorsdagen och annandag pingst), finns det alltså många sådana.  Vanligtvis finns tre olika textserier, så att inte samma texter läses varje år – det skulle ju bli lite tjatigt, som ni förstår.

 

Men, för just 24-e söndagen efter trefaldighet finns bara en serie texter.  Skälet till det, är att det är en söndag som infaller ganska sällan.

 

De flesta av de 73 firningsdagarna infaller varje år.  Det gäller närmare bestämt 45 av dem.  Jul- och påskhögtiderna är förstås sådana, liksom välkända högtider som adventssöndagarna, midsommar och allhelgonahelgen.  Andra är kanske mindre bekanta men dyker upp årligen: fastlagssöndagen, den helige Mikaels dag, apostladagen och många fler.

 

Nu är det emellertid så, att vissa av dessa söndagar överlappar varandra.  Så när midsommarhelgen inträffar i juni, kommer den så att säga att "stjäla" en söndag ur trefaldighetsserien.  Exakt vilken söndag det är, varierar beroende på var i kalendern som Den heliga trefaldighets dag ligger.  Det i sin tur beror på när påsken äger rum.  Sammantaget gör det att, för att ta ett exempel, 2-a söndagen efter trefaldighet försvinner ungefär vart femte år.  Den äts alltså upp av en dag som anses viktigare att uppmärksamma.

 

Jag skrev i exemplet "ungefär vart femte år".  Skälet till det, är att det inte går att ge ett exakt svar.  Det finns nämligen två utgångspunkter för när de kyrkliga söndagarna firas. 

 

Den första, att första söndagen i advent ska firas en söndag i intervallet 27 november-3 december, är lätt att beräkna.  Den återkommer cykliskt, alla alternativen är lika sannolika och efter 28 år återkommer datumen för första advent i samma ordning.

 

Den andra utgångspunkten är påskdagen.  Denna är betydligt mer komplicerad.  Vi har nog alla fått lära oss redan i lågstadiet att påskdagen infaller "första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen".  Det är på sätt och vis sant, men eftersom olika delar av världen har olika datum just det ögonblick då fullmånen inträffar, har man i förväg gjort upp en tabell för vårdagjämningen, fullmånen och påskdagen.  Den följer i princip astronomin, men följer i än högre grad en mycket komplicerad matematisk formel.  Eftersom formeln har så oerhört många faktorer, går det inte att säga att påskdagen återkommer på ett visst datum med ett bestämt intervall.  För att kunna beräkna sannolikheten för att ett visst datum är påskdagen, måste man alltså bestämma sig för en tidsperiod och inom denna beräkna sannolikheten.  Något absolut svar går däremot inte att få.

 

Jag har en gång gjort upp en tabell i ett excelark (och jag hör hur vissa av mina vänner, som känner till min svaghet för excelark, skrattar högt).  Denna täcker alla kyrkliga firningsdagar från första advent 1970 till domssöndagen 2030, alltså exakt 60 år.  Det är ur den tabellen som jag hämtar mina siffror i detta inlägg.  (Och det blir ett långt inlägg, inser jag nu...)

 

Idag är det alltså 24-e söndagen efter trefaldighet.  Detta är ett ovanligt stort tal, men mer blir det inte i år, eftersom nästa söndag kallas söndagen före domssöndagen och därefter följer domssöndagen och första söndagen i advent.  Men vad är skälet till att antalet varierar?  Och mer exakt, vad är det som avgör hur många "trefaldighetssöndagar" det blir?

 

Jo, det tycks som om det finns tre faktorer.  För att få många söndagar i trefaldighetsserien gäller att:

  1. Heliga trefaldighets dag bör infalla tidigast möjligt.  Det gör den i sin tur om påskdagen infallit tidigt.
  2. Söndagen före domssöndagen bör infalla senast möjligt.  Det gör den i sin tur om första söndagen i advent infaller sent.
  3. Den sista söndagen i trefaldighetsserien får inte ätas upp av Alla själars dag (även kallad Söndagen efter alla helgons dag).  Vilken söndag det är, styrs i sin tur av att Alla helgons dag infaller lördagen i intervallet 31 oktober-6 november.

I år, 2013, hade vi påskdagen den 31 mars, vi har första advent den 1 december och just den dag som är idag faller in lagom efter allhelgonahelgen.

 

Hur är det ett annat år?  Finns det något enkelt sätt att redan i förväg kontrollera antalet söndagar i trefaldighetsserien?  Kan vi smälta samman alla de tre faktorerna till en?

 

Ja, det kan vi ju...  Efter lite funderande inser jag att alltsammans styrs av en sak – påskdagens datum.  Det finns nämligen inga överraskningar mellan påsk och november.  Alla datum finns där varje år, för det skjuts aldrig in några skottdagar under den perioden.  Eftersom påskdagen alltid är en söndag, ger varje möjligt påskdagsdatum samma läge för söndagarna under resten av året, ända fram till advent.

 

Då blir det enkelt att göra nästa uträkning och med hjälp av min tabell, konstaterar jag att den sista "x-e söndagen efter trefaldighet" är någonstans mellan 20 och 25, enligt följande:

  • 20 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 17-18 april.
  • 21 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 10-11 eller 19-25 april.
  • 22 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 3-4 eller 12-16 april.
  • 23 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 27-28 mars eller 5-9 april.
  • 24 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 29 mars-2 april.
  • 25 e tref blir den sista i serien om påskdagen är 23-26 mars.

(Några möjliga påskdagsdatum saknas under 60-årsperioden: 24-25 mars, 29 mars, 13 april, 25 april.  För dessa får jag alltså räkna manuellt, men det är bara ett kärt besvär!)

 

Jag sade ju inledningsvis att 24-e söndagen efter trefaldighet är så ovanlig att den bara har en textserie.  Det originella med den serien är att den delas med 25-e söndagen efter trefaldighet.  Vilken som helst av dessa dagar som infaller, får alltså de aktuella texterna.  Ovanliga är de båda, vilket gör att texterna i fråga inte riskerar att bli utslitna.  Faktum är, att sedan den nya evangelieboken började att gälla 2003, har "Den yttersta tiden" inte varit gudstjänsttema i kyrkan förrän idag...

 

Vad finns det då för andra firningsdagar som är ovanliga?  Av de 73 dagarna infaller som sagt 45 varje år.  Återstår därmed 28.  Många möter vi minst varannat år, men andra är riktigt rara söndagar.  Rarast av alla är dessa:

  • 25-e efter trefaldighet – 3 år av 60
  • 6-e efter trettondedagen – 3 år av 60
  • 5-e efter trettondedagen – 7 år av 60
  • 24-e efter trefaldighet – 10 år av 60
  • 23-e efter trefaldighet – 14 år av 60
  • 5-e i fastan – 25 år av 60

Som synes är trettondedagssöndagarna också intressanta i sin ovanlighet.  Inte minst finns det en häpnadsväckande detalj att fundera över, men det tror jag nog att jag tar en annan gång...

 


RSS 2.0