Vintermånadsmåndag
Häromdagen kom en rapport som sade att svenskarna tyckte att mörkret var som jobbigast i november. Det tycker inte jag (det är av kända skäl värre i oktober), men jag kan förstå att många har svårt för en måndag morgon i november…
Men en dag som denna…
Vaknar varm under lakan, täcke och överkast, kliver upp, tittar på termometern: tio minusgrader utomhus.
Tar en titt genom vardagsrummets fönster. De vetter mot sydöst och med bara aningen av gryningsrodnad i öster får väl himlen sägas vara mörk. En nästan nattsvart sammet med Venus och Jupiter som klara, fasta ädelstenar.
Så går det en stund, jag får frisk äppeljuice och yoghurt med hallonsylt, kan se morgonens nyheter och skratta gott åt säkerhetspolisens blunder.
Ut i kylan – med två byxor, tre tröjor, två par vantar, mössa och vinterjacka kan cykel grå och jag rulla nedför gatan i det annalkande morgonljuset. Kallt är det men vad gör det i varma kläder. Att klättra uppför den stretiga motbacken förbi lasarettet blir ett rent nöje.
Lugn förmiddag i arbetsrummet väntar. Genom väggen hörs Tänd ett ljus och Happy new year från idrottshallen. Bakom ryggen finns en öppen dörr till trapphuset, mot aulans baksida och luciatågets inledande övningar. ”Strålande stjärna, strålande stjärna.”
En strålande dag i november.