2014 års böcker

Sedan jag i augusti 2005 började föra läsdagbok har jag ibland konstaterat att jag läst ungefär en bok i veckan. (Vissa böcker för jag inte in och det handlar då om sådana som jag har läst förut och bara läser om för att de är mysiga eller allmänt småputtriga och passar bra att somna till om kvällarna.) Under 2014 föll det sig så att jag antecknade precis 52 böcker i läsdagboken och jag bestämde mig för att göra en liten reflektion kring vissa av dem här.

 

För varje bok anges författare, titel och ursprungligt publiceringsår. För översatta böcker anges originaltiteln och det år boken gavs ut på originalspråket (eftersom det är helt ointressant när just mitt exemplar är utgivet). För böcker jag läst på ett annat språk än svenska har jag angivit även den titel som den blivit översatt till. Kategorierna nedan, som nog är ganska spretiga, har jag konstruerat endast för detta blogginlägg och inom vardera står böckerna i läsordning – någon rankningslista är det alltså inte.

 

Stora läsupplevelser:

  • Lisa Bjärbo: Det är så logiskt alla fattar utom du (2010)
    Tonårig kille blir kär i sin bästa tjejkompis. Helt klart klassificeras denna som ungdomsbok och spänningen är väl tänkt att ligga kring frågorna "Ska han våga berätta?" och "Hur reagerar hon om hon får veta?". I min värld låg spänningen på andra plan och när jag plötsligt insåg var boken utspelar sig kom den så nära att jag var tvungen att lägga den ifrån mig och pusta ut en stund.
  • Harper Lee: To kill a mockingbird (1960) (finns även översatt till svenska under den helt oförklarliga titeln "Dödssynden")
    Denna bok klassificeras allmänt som en av ganska få "Great American novels". I en förtätad, elektrisk stämning skildras rättegången mot en svart man i en liten sydstatsstad och 30-talets rasism ställs mot en realistisk bakgrund. Personporträtten är glasklara, intrigen häpnadsväckande trovärdig och den mörka sommarnatten blir så verklig att man kan skära i den med kniv. Huvudkaraktärerna sägs fortfarande leva i det amerikanska samhället och referenserna i populärkulturen är många. Detta är en stor roman.
  • Julie Otsuka: Vi kom över havet (The Buddha in the attic, 2011)
    Ödet för de japanska kvinnor som mer eller mindre per postorder rekvirerades till Amerika som hustrur till emigrerade japanska män. I ett för litteraturen nästan unikt vi-perspektiv beskrivs kollektivet individuellt och fångar läsaren från första sidan till slutet i en roman som är ganska kort och charmerande trots dramatiken.
  • Claudia Rusch: Honeckers kanderade äpple (Meine freie deutsche Jugend, 2003)
    Författaren var tonåring i en politiskt medveten östtysk familj under 80-talet. I en tidvis hysteriskt rolig skildring redogör hon för hon och hennes jämnåriga vänners upplevelse av barndomen, ungdomen och tiden efter Wende.
  • Jan Guillou: Mellan rött och svart (2013)
    Den tredje delen av "Det stora århundradet" berättar ur familjen Lauritzens perspektiv om hur dess medlemmar upplever mellankrigstiden. Mycket sakkunnigt, oerhört givande och extremt fängslande. (Det är helt enkelt underbart att komma hem en eftermiddag och känna hela kroppen vibrera av glädje bara för vissheten att det finns en bok som väntar på att bli färdigläst.)
  • Sofia Nordin: Det händer NU (2010)
    Flicka i nionde klass blir kär i sin bästa kompis. Temat är vanligt men här lyfts helt realistiskt rätt frågor fram. I dagens alltmer hbtq-medvetna verklighet är en tonårskärlek till en person av samma kön inte mycket mer komplicerad än en till det motsatta – bara lite och boken lägger sig knivskarpt exakt på rätt nivå. Det är 2010-talets Fucking Åmål som roman.
  • Sara Villius: Sex (2008)
    Mycket ung flicka i 80-talets Borås blir bekant med ung man. Men vad händer egentligen i denna lilla pärla? Analysförmågan triggas i en roman som förstås är uppdiktad men...
    (Stor spoilervarning för baksidestexten – den ger ett förslag på tolkning som läsaren inte vill ha serverat i förväg!!)

Böcker som jag tyckte om att läsa men som kanske inte är jättestor litteratur utan som mest passade mig då och där jag läste dem:

  • Tore Morgan: Fyran spurtar (1948)
    En pojkbok som jag fick för många år sedan av min mormor (den tillhörde väl på sin tid min morbror Sven?) och är ett intressant tidsdokument om ett gäng läroverkselever. Dessutom är språket helt okej, har jag för mig.
  • Yoko Ogawa: En gåtfull vänskap (Hakase no aishita süshiki, 2003)
    Ogift mor är hemhjälp åt äldre man med intressanta minnessvårigheter. Mysig må bra-litteratur som jag inte minst kommer ihåg med hjälp av att jag läste den under några sköna semesterdagar.
  • Rolph Wegmann: Getå 1918. Den stora tågolyckan (2013)
    Intressanta vittnesskildringar, bilder, listor, kartor, tidningsfaksimil och grafiska tidtabeller från Sveriges största järnvägsolycka.
  • Sara Lövestam: Grejen med verb (2014)
    Fyndigt skriven facklitteratur som ger många leenden, igenkännanden och även en del nya kunskaper.

Goda böcker som jag är glad att ha läst men kanske inte i längden kommer att minnas så väl:

  • Alice Munro: För mycket lycka (Too much happiness, 2009)
    Välskrivna noveller med oförutsägbara upplösningar av lättläst men säkert välförtjänt nobelpristagare.
  • Mark Haddon: The curious incident of the dog in the nighttime (2003) (finns även översatt till svenska under titeln "Den besynnerliga händelsen med hunden om natten")
    Litterärt intressant metaroman om autistisk pojke som under sitt försök att lösa mysteriet med en död hund uppdagar betydligt mer intrikata detaljer om grannskapet, familjen och sig själv.
  • Jan Guillou: Vägen till Jerusalem (1998)
    Alla människor har ju läst den, nu även jag och det är ju bra.
  • Jan Guillou: Tempelriddaren (1999)
    Dito. Läsvärd, absolut, men tiden är så avlägsen att dessa böcker inte riktigt lyckas fånga mig.
  • Jan Guillou: Att inte vilja se (2014)
    Efter att ha fängslats av Mellan rött och svart trodde jag att nästa bok i serien skulle vara rena explosionen av läsupplevelse, men trots att den behandlar den än intressantare beredskapstiden, kände jag inte alls samma totala fascination.

Uppmärksammade eller populära böcker vilkas detaljer eller till och med händelseförlopp jag ganska snart glömde och som väl därför inte gjorde så mycket intryck:

  • Fredrik Backman: Min mormor hälsar och säger förlåt (2013)
    Vad de stora bristerna var här, minns jag helt enkelt inte...
  • Camilla Läckberg: Änglamakerskan (2011)
    Jag tål inte denna författare... Språket är så simpelt att jag blir sjuk och intrigen är väl inte heller något att hänga i granen.
  • Graeme Simsion: Projekt Rosie (The Rosie Project, 2014)
    Ännu en av många böcker om en person med symptom inom autismspektret. Den är lite rolig emellanåt, men vid det här laget hade jag hört det förut...
  • Mika Nousiainen: Hallonbåtsflyktingen (Vadelmavenepakolainen, 2007)
    Infödd finne längtar till Sverige och även om boken har sina komiska sidor nådde den inte upp till sitt rykte. Och när det ett par gånger dök upp hårresande brister på research i simpla småsaker (författaren hade bara behövt göra en enkel webbsökning!) höll jag på att få krupp.
  • Mikael Niemi: Fallvatten (2012)
    Idén med en gigantisk översvämning längs Luleälvens dalgång är intressant men nog hade det gått att göra mer av den?

Viktiga böcker i övrigt:

  • Markus Tiedemann: Förintelsen och förnekarna („In Auschwitz wurde niemand vergast." 60 rechtsradikale Lügen und wie man sie widerlegt, 1996)
    I en tid då gator och webb fylls av människor med invändigt bruna skjortor är det mycket intressant att läsa om de medvetna feltolkningar som de onda krafterna gör av historien.
  • Sara Arrhenius: En riktig kvinna. Om biologism och könsskillnad (1999)
    Biologismen hävdar att eftersom vissa djurarters hannar och honor beter sig på könsspecifika sätt, bör också människor göra det. Lita inte på sådana pseudovetenskapliga tolkningar av verkligheten, för människor är intelligentare än djur.
  • Linda Melvern: Att förråda ett folk. Västmakterna och folkmordet i Rwanda (A people betrayed – the role of the west in Rwanda's genocide, 2000)
    Det alltför bortglömda folkmordet i Rwanda bör vi alla känna till bättre. Här finns en ingång till ämnet.
  • Ester Roxberg: Min pappa Ann-Christine (2014)
    När författarens far, den teologiskt konservativa prästen, kom ut som transperson utmanades familjen, omgivningen och Ann-Christine själv. Självutlämnande på ett helt nytt sätt och även en i ämnet mycket väl insatt läsare får nya insikter.
  • Daniel Goldberg/Linus Larsson: Korthuset. Hur tjuvarna flyttade ut på nätet och varför din bank lät det hända (2014)
    Lärorikt berättas om hur kreditkorten föddes, utvecklades och lever idag. Klockrent förklaras varför bankerna inte gjort mer för att förhindra tekniska brister och sätta dit bovarna. Maffiga historier om hur folk velat tjäna storkovan på ekonomiska manipulationer och bedrägerier gör dessutom sitt till för att läsaren ska ha svårt att lägga ifrån sig boken.

 

Återkommande teman under 2014 visade sig vara hbtq, Machtergreifung och Jan Guillou. Vad blir nästa års fokus? Vi får väl se...

 


Kommentera här: